Förra veckan röstades FRA-lagen igenom, som i praktiken gör att all kommunikation på nätet kommer att avlyssnas (för rikets säkerhet). Inom kort implementeras Bodströms baby, Trafiklagringsdirektivet, som bl.a. kommer att kräva att mobiloperatörerna i två år lagrar vem du pratar med, och var du fysiskt befinner dig varje gång du påbörjar eller avslutar ett samtal. Den typen av geografisk spårning har vi för övrigt redan idag om du kör bil in eller ut ur Stockholm, och det diskuteras att hastighetskamerorna börjar lagra information om alla som kört förbi dem, inte bara de som kört för fort. En utredning pågår om man ska legimentera och permanentera det (miss)bruk av PKU-registret som skett några gånger, dvs att nullifiera de integritetsskydd som skrivits in i biobankslagen (och det sociala kontrakt med en hel generation som gett blod specifikt för att forska kring ärftliga sjukdomar, och inget annat).
Kort sagt, det tas kontinuerligt fram lagar och regleringar som helt enkelt inte hade varit tänkbara så nyligen som tio år sedan. Sverige är på intet sätt ensamt i detta, i princip hela västvärlden marcherar i samma riktning (om än inte riktigt i takt).
Dagens (dvs jag läste om det idag) förslag är lite extra pikant; ett antal gånger under FRA-diskussionen påpekades det att om man verkligen ville vara “teknikneutral”, så skulle man självklart föra register över, och långsiktigt spara, vilka som skickar fysiska brev till varandra, samt ånga upp alla breven och snabbt ögna igenom dem för att se om de verkade innehålla något intressant. Det värjade sig naturligtvis alla tillskyndare av lagen från, för fysiska brev är fortfarande lite tabu att pilla på.
I vart fall den första halvan av den meningen riskerar dock att bli sann 2013, när ett gemensamt EU-system ska bildas där alla brev spåras (med hjälp av RFID-chip). Systemet skulle kunna bli väldigt bra, med kraftigt förbättrad pålitlighet i brevleveransen. Självklart ska ny teknik utnyttjas där det kan leda till förbättringar! Men bygger man ett sådant här system så måste man tänka till både en och två gånger för att bygga det på ett sätt så att det inte skapar ett tydligt, EU-vitt register över just exakt vilka som skickar brev till varandra. Precis som det nog inte riktigt var avsikten att i tio år spara exakt när och var folk har kört in och ut ur Stockholm, det bara blev så eftersom ingen tänkte på att ha med en utredning av integritetsfrågor i kravspecen…
Givet den allmänna inställningen till dessa frågor, är jag inte speciellt optimistisk att någon kommer göra det i det här förslaget heller… kanske kommer vi till och med gå över gränsen, det där tabut jag talade om när det gäller fysiska brev, och just detta register kommer att ses som en stor fördel. Tänk vad bra att man kan spåra Usama när han skickar semestervykort hem till sina homeys…