1962 klubbade riksdagen den så kallade Piratradiolagen. Det blev då förbjudet för svenska medborgare att äga en radiosändare och det blev förbjudet att sända radio från internationellt vatten om sändningarna störde Sveriges Radio. Radio Nord packade ihop, liksom danska Radio Mercur. Men inte mormor. Hon hävdade att hon inte störde SR, tvärtom: “Jag sprider ju bara glädje till skåningarna”, som hon uttryckte det. Naivt kan man tycka, och mycket riktigt dömdes hon för brott mot den nya lagen. Inte bara en gång, utan tre. Den sista gången till tre månaders fängelse.
Tidningarna döpte henne snabbt till Piratdrottningen. Hon blev symbolen för de ungas kamp mot etablissemanget och för yttrandefrihet i etern.
Och i likhet med de åtalade i Pirate Bay-rättegången hyllades hon som en hjälte i vissa kretsar. 10 000 människor demonstrerade i Malmö samma kväll som tingsrättens dom föll. Skåningarna kastade ägg på Olof Palme när han kom till Folkets park för att hålla valtal. Ett lokalt politiskt parti bildades med syfte att legalisera reklamfinansierad radio. Och de vann så många skånska röster att de faktiskt kom in i andra kammaren.
Likheterna med dagens läge är ganska omfattande. Och med facit i hand, hur bra gick det? Hur mycket effekt fick de nya, mer repressiva lagarna? Hjälpte det att sätta ett fåtal frontfigurer i fängelse?
Eller fick gamla strukturer förändras för att matcha en ny tid? Tja, gör en kanalsökning på FM-radion (om du fortfarande äger en sådan) och kolla om du hittar några reklamfinansierade radiokanaler som sänder populärmusik.