Martin Ezpeleta har grävt fram en kopia av Migrationsverkets kommande medborgarskapstest. Mycket underhållande.
Monthly Archives: September 2009
En detalj om ID-kortskrav
En liten detalj som folk tenderar att missa i diskussionen om legitimationskrav när man reser med SJ, är att en effekt blir att vissa människor på detta vis förbjuds att resa med tåg inom sverige. Jag talar inte bara om sådana som nyligen förlorat eller blivit bestulna på sina handlingar, utan folk som permanent inte får resa. Alla kan nämligen inte få svenska ID-kort. Vardagen är redan ganska besvärlig för dem, och blir ytterligare ett snäpp värre genom detta.
Detta gäller förståss i första hand människor som är i sverige under kortare tid, men även folk med längre eller rentav permanenta tillstånd, men som inte är svenska medborgare. Man har nämligen den underbara moment-22-situationen, att för att ansöka om svensk ID-handling måste man först ha giltigt svensk ID-handling. Pass gäller inte som ID-handling. Utländskt ID-kort gäller inte som ID-handling. Man kan ha intygsgivare som intygar vem man är, men för ett normalt ID-kort så är skaran av intygsgivare ganska liten, och har man inte sina föräldrar i sverige, är man i praktiken inte välkommen.
Från och med i somras så har detta problem äntligen uppmärksammats, och Skatteverket har börjat utge ID-kort som godkänner en större skara intygsgivare, t.ex. sambos. Problemet här är att den divisionen är extremt underbemannad; det finns bara tre (tror jag det var) kassor på ett enda kontor som betjänar hela storstockholms-området t.ex. Tre gånger hittils har jag och min sambo kommit dit, utan att hinna bli betjänade på hela dagen innan de stängt. Det är ganska svårt att hantera det om man har ett jobb… (och ganska provocerande att man måste betala anmälningsavgiften i förväg, oavsett om man kommer bli betjänad eller inte, men det är en helt annan fråga).
Nåväl, jag ser medans jag skriver detta att SJ faktiskt precis ändrat sin policy. Från och med igår accepterar de även pass, tidigare har de inte gjort det. En liten vinst, antar jag. Så min slutsats i början av inlägget, att många förbjuds att resa med tåg, är inte bokstavligt korrekt länge. I praktiken stämmer det fortfarande, för vem vill till vardags gå omkring med sitt pass på sig; givet den enorma problematiken och kostnaderna man står inför om man tappar eller blir bestulen på det (speciellt om man har ett arbets- eller uppehållstillstånd instämplat däri) så passar passet bättre inlåst i kassaskåp till vardags.
Som tidigare konstaterat blir det bil för oss i samtliga lägen. Billigare, snabbare, smidigare och otroligt mycket enklare och vänligare.
Ready… Fight!
One thing’s sure, I’m getting that lens. With or without the body, that’s the question.
First the 7D, now this. It’s a good week for a camera nerd.
(pic from DPReview, of course)
Papieren, bitte!
Ytterligare ett skäl att aldrig åka med tåg…
Redan tidigare var det främsta problemet med tåg den galna prismodellen. Det går aldrig att förutse vad en resa kommer kosta, inte ens i närheten. Man kan inte planera en resa med tåg, för om man kollar priset på en sträcka/datum, sedan kollar en annan som jämförelse, och så går tillbaka till den första, så kan priset vara det dubbla. Eller hälften. Detsamma gäller om man anger en annan start- och sluthållplats, så att resan blir längre, då kan priset ändå bli lägre. Ibland. Man måste experimentera. Men man vet aldrig när man hittat det bästa priset, för om man går tillbaka till ett alternativ man kontrollerat tidigare, så kan det ha ändrats.
Allt detta har lett till att vissa människor har satt i system att hitta biljetter till lågt pris, och sedan sälja dem vidare med ett påslag på t.ex. Blocket. Till ett fast pris.
Till att börja med så är det här ett enkelt och fullkomligt rationellt exempel på ett väl fungerande entrepenörsskap. Dessa människor erbjuder en nyttig tjänst, som SJ själva inte kan (eller rättare sagt vill) erbjuda. De ska uppmuntras, istället för att smutskastas!
Det tycker inte SJ. Och de väljer att angripa problemet inte genom att åtgärda grundfelet, den galna prissättningsmodellen, utan genom att helt enkelt göra alla biljetter personliga och kräva legitimation av alla resenärer.
Nu är det här iofs inte något nytt och omstörtande, så har det varit redan tidigare om man beställt biljetter på internet (och vem beställer på annat vis 2009?). När jag och min sambo åkte med tåg senast så höll vi på att bli avkastade just för att hon inte har ett svenskt ID-kort (och pass gäller ju inte), så bägaren rann över redan då för mig, aldrig mer kommer jag att betala SJ för att de ska förolämpa och hota mig.
Men det är provocerande även på ett rent principiellt plan. Nu tar alltså SJ bort den sista teoretiska möjligheten att resa utan att registreras. Ingen har med att göra vem jag är och vad för resa jag gör och varför, så länge jag har betalat min biljett så är resten none of anyones business! SJ har ingen som helst rätt att föra register över mina resemönster, det är MINA resemönster! Jag ska inte behöva kura inför någon uniformerad kontrollant som ska begära mina papper vart jag än tar mig!
Tack och lov kan man än så länge köra bil utan att någon ska lägga sig i det. Så länge man håller sig borta från Stockholm, Göteborg och andra städer som rutinmässigt övervakar alla motortrafikanter, vill säga…