Jag som trodde att den som har rent mjöl i påsen inte har något att dölja…

Bodström avböjde drogtest

Igår visade det sig att två sossar har köpt sex (i ett LO-hus till råga på allt). Jag tänker inte gräva ner mig i det, annat än att notera att hanteringen från Aftonbladets sida var en aning försiktigare än i Littorin-affären.

Mer intressant är hur sossarna reagerade. De två som (misstänkts ha) köpt sex åker ut, omedelbart, på dagen, fråntas alla uppdrag och man vill inte ha någon hjälp alls inför valet. Nolltolerans, direkt.

Idag ser man en (mycket mindre) artikel om att en annan (får man anta) sossepolitiker misstänks för stämpling till kidnappning. Då är det andra tongångar. “Han har vårt stöd och är varken åtalad eller dömd”.

Det är väl förvisso en rimlig inställning till någon som bara är misstänkt för ett brott. Men, här är det tydligt att det är just brottens art som orsakar de skiljda reaktionerna. Ett moralbrott mot staten där frivilliga vuxna har sex på ett av staten otillåtet sätt, är tydligen oändligt mycket allvarligare än ett våldsbrott där en människa mot sin vilja berövas all frihet och självbestämmande.

Jodå, låter som rimliga prioriteringar där… I och för sig, vad är nytt?