Det som gör att jag reagerar så starkt på Aftonbladet vs. Littorin, är egentligen inte fallet i sig, utan att det är det senaste i en lång rad händelser som förskjutit Sverige till ett sjukt och äckligt sexualmoraliserande samhälle. Ingenting är ens eget val eller ens egen sak längre. Alla ska veta allt, och vemsomhelst är lämplig domare.

Ingenstans är detta tydligare, än inom politiken. Det är i stort sett omöjligt för en politiker eller politisk tjänsteman att förlora sig position baserad på fel eller grov oskicklighet i sin tjänsteutövning, men däremot är eventuella “fel” (mätt efter en ständigt föränderlig måttstock) i privatmoralen, och då specifikt sexualmoralen, något som ändar karriärer på löpande band.

Det är rentav så att vi under sommaren haft de hetaste debatterna om vårt statsskick på minst 50 år, men då inte på grund av att vi har en grundlag som delar in människor i två olika kategorier baserat på gener, utan baserat uteslutande på kungens privata sexualmoral.