I morse forcerade UPS-föraren den annars så svårövervinnerliga portkoden, och levererade min DX. Snabb breakdown, ris och ros:

• Den är stor. Härligt stor och förfärligt stor. Skärmen är underbar att läsa på, stor och skarp, men den är också såpass stor att man inte gärna lägger sig i soffan med den, utan det är mer något man håller med båda händerna och vilar armbågarna mot ett bord. Den ersätter inte vanliga lilla läsaren, utan är ett tydligt komplement.
• Den revolutionerar PDF-läsning. De flesta filer kan man läsa i porträttläge, och i de fall man vill zooma in på något så är det bara att vinkla läsaren så går den i landskapsläge.
• Den är långsam. Gissningsvis har den samma processor som en vanlig Kindle 2, och den mäktar inte riktigt med att hantera nästan fyra gånger så många pixlar. Sidbyten är inte smärtsamt långsamma, men de är märkbara på ett helt annat sätt än med Kindle 2:n. Och läser man en PDF är tiden för sidbyten beroende av hur pass komplex sidan den ska rendera är. Ibland kan det ta 5 sekunder att byta sida (inte ofta, men i värsta fall).
• Den är lite dyrare än den smakar. Om ett år kommer vi säkert skratta åt tanken att lägga 4700 på en bokläsare, men, det är vad man får stå ut med som early adopter. Jämfört med att vara den första som skaffade stor plasma-TV så kommer man ju lindrigt undan…
• Det är sanslöst smidigt att, direkt när man packar upp den, omedelbart ha tillgång till alla böcker man har köpt hos Amazon, och få dem uppslagna till precis den sidan man var på med andra läsaren.
• Standard-läder-fodralet har små magneter inbakad, så att den snäpper fast i stängt läge, vilket är smidigt. Önskar att fodralet till lilla Kindlen också gjorde det.