FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson tycker att "det är ju fan" att de inte får vara tydligare på syftet med deras verksamhet. Därmed gör han samma fel som så många förespråkare, bl.a. Reinfeldt, nämligen att anta att folk är emot ändamålet med lagen. Så är det inte, inte till största delen i alla fall. Iofs kan vissa skrivningar i lagen kännas lite obehagligt luddiga, men på det stora hela misstror vi inte informationen man vill hitta just nu. Det är medlen vi vänder oss mot. Oavsett hur vällovligt ändamålet är, så är det inte acceptabelt att uppnå det genom att ge en myndighet total insyn och kontroll över (nästan) all privat kommunikation i landet.
För det andra är vi oroade över den nästan garanterade ändamålsglidningen som kommer som ett brev på posten när systemen väl finns på plats. Och Åkessons personliga garantier räcker knappast till.
– Allt tal om att framtida mer illasinnade regeringar kan beordra massavlyssning är falskt. Generaldirektören, det vill säga jag, skulle vägra eftersom det bryter mot lagen.
Tillåt mig hånle. Först och främst är alltså lagen så luddigt skriven att man kan få nästan vad som helst till ett "yttre hot" om regeringen vill. För det andra, generaldirektören utnämns av just regeringen. Ponera att t.ex. en regering styrd av vågmästaren SD vill detaljregistrera allting som muslimer i sverige gör (för de är ju alla potentiella terrorister), och Åkesson vägrar. Hur länge tror ni det dröjer innan vi har en ny generaldirektör?
Slutligen, så upprepar Åkesson det nyspråk som gör mig så irriterad gång på gång.
Missförstånden är i och för sig många. Störst av dem alla är att FRA gnuggar händerna i väntan på att snart börja massavlyssna svenska folket när myndigheten nu också får tillgång till kabelnätet.
– Det varken kan, vill eller får vi. Svårare än så är det inte.
Jo… det är exakt det ni kan, vill och får (hur det ligger till med handgnuggandet kan jag dock inte uttala mig om). All trafik som passerar en samverkanspunkt kommer att analyseras (filtreras), och om den bedöms som intressant sparas den för vidare bearbetning. Om trafiken inte bedöms som intressant, slängs den. Men den har ändå precis blivit avlyssnad. Förespråkarna försöker omdefiniera ordet "avlyssnad" så att det bara gäller om man hittat det man letade efter.
Tänk om man tillämpade samma logik på "vanlig" buggning. Polisen skulle få sätta mikrofoner i ditt hem utan någon speciell misstanke. Efter ett tag lyssnar man av allting, och om man då inte hittar något illegalt, lägger man ner utredningen och går vidare till nästa granne. Enligt denna logik har du inte blivit avlyssnad, eftersom inget som var värt att spara och gå vidare med hittades.
Nä, det hjälper inte hur ofta förespråkarna upprepar den tolkningen, den blir inte sann för den skull.
Pingback: Jens O. » Blog Archive » Med kristallkula och slagruta!